TBT – Tillbakablick i Rikshoppet

tbt_banner

Ur Rikshoppet nr 2 april 2001

Presentation av Västerbottens Kaninhopparerekordkanin

Västerbottens Kaninhoppare startade hösten 1997, men har bedrivit hoppverksamhet sedan 1998. Vi är ett femtiotal medlemmar och de flesta av dessa bor i Skellefteåtrakten.

Västerbottens Kaninhoppare är en aktiv klubb som arrangerar drygt 20 tävlingar per år, dessutom reser vi ut i Sverige tillsammans för att delta på stora tävlingar. Det långa avståndet till allt i Norrland har inte bara nackdelar, vid en tågresa på ett halvt dygn hinner man lära känna varandra väldigt väl. Sammanhållningen i vår klubb är just nu på topp, vi har trevligt tillsammans och många umgås dessutom även privat. När vi är ute och tävlar så hejar vi verkligen på varandra, och det är mer än en gång som vi gråtit glädjetårar åt varandras framgångar. Det är inte bara på bortatävlingar som alla hejar på varandra. På hemmatävlingar så behövs det bara att någon ”outsider” tar en seger i framförallt höjd och längdhopp för att många av oss ska tappa besinningen. Vill bara utfärda en varning för hög ljudvolym vid sådana tillfällen… Glömmer förresten aldrig när undertecknad skulle döma en längdtävling och Bianca var ytterst nära att slå nytt svenskt rekord i längdhopp. Redan många längder tidigare var mina ögon så fulla av tårar att jag knappt såg varken kanin eller hinder, och det tillstånd resten av klubben befann sig i går inte att ens beskriva. Men känslan en sådan gång när alla hejar på alla är helt otrolig!

Vi har 5 aktiva domare i klubben, men det finns 3 till som dock inte dömer tävlingar. 1 har A-licens, 3 B-licens och 1 C-licens. Vi hoppas på att vårens domarlägret kommer leda till 4 nya duktiga domare.

En av årets återkommande höjdpunkter är vårt klubbmästerskap med läger. Vi övernattar i ett hus på landet från fredag till söndag och har superkul tillsammans. Förutom att tävla så brukar vi hinna med en massa bus och lek, inte minst på nätterna. Om vädret tillåter så åker vi och badar på Byske havsbad. Det som är skönt med en tävling när man övernattar är att man slipper all stress. De långa ljusa norrländska sommarnätterna gör att man kan hålla på hur länge som helst. För vart annars fungerar det perfekt att vara ute och bygga bana vid tvåtiden på natten? Kaninerna får bo i en ladugård för att undslippa alla mygg. redan när vi packar ihop för ett års KM börjar man längta till nästa… det kanske säger lite om hur kul vi brukar ha!

Ett av problemen när det gäller att arrangera tävlingar är att utomhussäsongen är alldeles för kort i vår norra landsände. denna vinter har vi haft turen att få hyra in oss i ett folkets hus för att arrangera tävlingar, men utrymmet för rakbana är egentligen alldeles för litet. När andra klubbar börjar anordna tävlingar utomhus och vi fortfarande har meterhöga snödrivor så känns livet som kaninhoppare lite hårt.

Sommartid så träffas vi och tränar tillsammans ca en gång i veckan. Här får alla tips och råd av varandra och träningarna brukar ge väldigt goda resultat på kaninernas men framförallt förarnas prestation på tävlingsbanan. Att döma en tävling i vår klubb just nu är en fröjd, alla förare vet verkligen vad som gäller och det behövs näst intill aldrig någon tillsägelse.

Vi har alltid precis som Skånes Kaninhoppare ett sekretariat där man måste pricka av sig senast en halvtimma innan första start. Då är alla på plats redan från morgonen och kan hjälpa till med tävlingen. Vi är även lite av perfektionister när det gäller många saker. Vi är alltid på plats två timmar innan första start på den allra minsta lilla klubbtävlingen. Allt för att det ska vara snyggt och klart innan deltagarna kommer. Vi bygger alltid rakbanan med hjälp av ett riktsnöre för att dets ka bli riktigt rakt och snyggt. Utan att kritisera andra klubbar så har vi mer än en gång blivit förvånade när vi varit ute och tävlat hos andra klubbar i Sverige över vilken skillnad det kan vara. Vi skulle aldrig drömma om att inte ha banan och allt runtomkring i ordning innan deltagarna kommer. Att ha hinderuppsättare även på framhoppningen är självklart någon vi har, det ska enligt oss inte vara meningen att den tävlande själv ska göra det. Vi har oftast jätteduktiga funktionärer, det märkte säkert de som var och tävlade SM hos oss.

Vi har hunnit arrangera en riktigt stor tävling, och det var SM i krokig bana och höjdhopp 2000. Vi blev stolta över att riksförbundet gav oss förtroendet trots att ingen visste hur det går till på våra tävlingar. Vi är nöjda med arrangemanget men vet att vi skulle göra det mycket bättre en annan gång. Jo visst fick vi mersmak även om det var mycket jobb, om ett par år kommer det säkert en ansökan från oss om att göra ett nytt försök att arrangera ett mästerskap.

Vi hoppas att fler tar chansen att komma till oss och tävla på en tävling i sommar. Visst är det långt att resa men inte längre än vi har för att komma och tävla hos er. Se det som en semestertripp till Norrland. Varför inte komma upp när vi arrangerar SveLand i augusti. Vi utlovar ett bra arrangemang!

Avslutningsvis vill vi bara säga att vi är stolta över våra medlemmar och det jobb som klubben åstadkommer, och till alla andra klubbar – Se upp för Västerbottens Kaninhoppare, vi är på frammarsch!

Veronica Hådén

 

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *